onsdag 25 april 2018

EROI - Energy Returned on Investment


Ett intressant nyckeltal är EROI, Energy Returned on Investment. Det benämner den kvot som beskriver förhållandet (kvot) mellan "energi man knuffar in" och "energi man får ut".

Mekanisk energi har typiskt låg EROI, dvs sittande på din cykel så bränner du energi för att tex tända en glödlampa (typ det man har på Tekniska Museet). På grund av friktion så får man ut mindre energi än den man förbrukar. Inte så konstigt och inte särskilt intressant i sig.

Mer intressant är att diskutera EROI för de stora energikällorna, GAS, Olja, Kol samt uppstickarna Sol och Vind energi.

Jag kommer bara att skrapa på ytan är och kommer egentligen bara slänga ut en massa frågor. För jag vet helt enkelt inte vad allt betyder.

Nåväl. Lite statistik är alltid kul.




"One of the most telling statistics: By 2022, global capacity will likely reach 871 gigawatts. That's about 43 gigawatts more than expected cumulative wind installs by that date. And it's more than double today's nuclear capacity.
In fact, by the end of 2017, solar PV could rival global nuclear capacity. That's a major milestone." (min highlight)
Det låter ju otroligt bra. Som rubriken och texten läses har alltså sol energi redan har gått om kärnkraft när det gäller kapacitet och producerad energi, goodbye klimat hot och härdsmältor. Eller?
Texten fortsätter: "Of course, capacity only tells us part of the story. It's all about electrons. And in that regard, nuclear still dominates. Nuclear generates 2,476,671 gigawatt-hours of electricity every year, accounting for roughly 11 percent of global generation. Solar, on the other hand, only accounts for 375,000 gigawatt-hours of electricity yearly, or about 1.8 percent of global generation. (min highlight)
Nej, deras första påstående stämmer alltså inte. Sol energi har lång väg att gå för att komma ikapp kärnkraften. 
Ytterligare statistik. Från Global Energy Statistical Yearbook får man fram att elektrisk energiproduktion har 9 % andel av global energiproduktion. Gas, olja, kol, biomassa, heat (jordvärme?) står för 91 %. 
El (vatten, sol, vind, kärnkraft) 9%.


Dvs, ungefär lika mycket som ovan altså så vi kan anta för enkelhetens skull att följande gäller: 
Kärnkraft: 10 %
Sol - el: 2 %
Wind: 2 %
Av total energiproduktion. Resten är biomassa, Olja (crude), gas och kol.

Andra källor:



Ren och Billig sol el
Men är kostnad för sol/vind-el hög eller låg (utan subventioner)?

Preliminära livscykelanalyser på de solpaneler vi erbjuder till försäljning visar CO2-utsläpp på 66 g co2 ekv/kWh under elens hela livscykel. 

Kol: 700-800  g co2 ekv/kWh


OK, inget konstigt att kol är stor co2 källa. Kan man se CO2 utsläpp som ett mått på kostnad i "antal-tonn-kol-ekvivalenter" 
Då skulle det ge att solel kostar en tiondel av kol-el. eller?

Men i ovan exempel kanske solceller tillverkas av kärnkraft?

Skulle solpaneler tillverkas i Kina så kanske de görs av subventionerad (inte subventionerad här) kol-el.


EROI


Photovoltaic 6.8, högre än shale men mindre än olja. Ca en tiondel av kol (rimmar väl med lifscykelanalys ovan).

Så kol är 10 ggr mer energirikt än solel, och således släpper ut 10 ggr mer?


EROI
(for US)
Fuel
1.3Ethanol corn
1.3Biodiesel


2.6–6.9 (external)
1.1–1.8 (net)
Oil shale (surface mining/ex situ)
3.0Bitumen tar sands
5.0Shale oil

6.8Photovoltaic
8.0Oil discoveries
9.5Geothermal (without hot water heating)[28]
10.0Nuclear (with diffusion enrichment – Obsolete)[22][23][24]
10.0Natural gas 2005
12.0Oil imports 2007
14.5Oil and gas 2005
18.0Wind
18.0Oil imports 2005
19CSP electric[27]
20.0Oil production
30.0Oil and gas 1970
32.4Geothermal (with hot water heating)[28]
35.0Oil imports 1990
80.0Coal
100.0Hydro
105Nuclear (Centrifugal enrichment)[21]
Mer om EROI här.

Om oljebolagen idag går på knäna (med ett mycket högre EROI än SOL el) hur skulle då Sol el producenter kunna klara sig bättre utan massiva subventioner (av dig och mig)?

SRSRoccoReport igen här.



1 kommentar:

  1. Ett intressant mått i sammanhanget är nettoenergi per capita. Dvs den energi man har i säcken efter att ha subtraherat investerad energi enligt resonemanget ovan. Alltså tillgänglig energi för att göra nytta utanför energisektorn. Och så delar man den säcken på antal huvuden.

    Har sett kurvor på att detta mått toppade under 70-talet (hittar dem inte nu).

    SvaraRadera