BIS-bossen Agustín Carstens har just insett att hans system kan vara påväg att bli obsolet. I ett uttalande tidigare i veckan vill han föregå sin förpassning till den monetära historien genom att kväsa kryptovalutorna i sin linda.
“If authorities do not act pre-emptively, cryptocurrencies could become more interconnected with the main financial system and become a threat,” he said.
“Most importantly, the meteoric rise of cryptocurrencies should not make us forget the important role central banks play as stewards of public trust..."
https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-02-06/bis-chief-sees-strong-case-for-intervening-on-cryptocurrencies
Varför denna aversion? Låt oss börja med riksbankernas roll. En riksbank är som en branschorganisation för bankerna, fast genom lag bettrodda med oerhörda befogenheter. Riksbankens uppgift är att förhindra en kollaps av banksystemet. Vissa särskilt systemviktiga banker, såsom Nordea, är till och med beskyddade inte bara av sin riksbank utan av självaste BIS. Här har vi alltså en gren av det privata näringslivet som är beskyddad med en alldeles egen myndighet, och inte vilken som helst, utan den med ensamrätt att trycka pengar ur tomma intet.
Carstens vill inte ge upp detta privilegium.
Elkraftbranschen har också egna myndigheter, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät. Dessa myndigheter varken bryr sig om ABB eller Fortum skulle gå under, eller har minsta befogenehet att göra något åt det. Trafikverket kommer inte att rädda Volvo vid en konkurs.
Riksbankens dagliga arbetsuppgift är att hålla uppe inflationen. Detta eftersom alla pengar i vårt monetära system (förutom kontanterna) är födda i en skuld i någon av bankerna, eller hos riksbanken. Lån finansierar din arbetsgivares verksamhet som betalar din lön, ett annat lån finansierar köpet av ditt hus, statsobligationer finansierar all statlig verksamhet, etc. Alla pengar år således födda genom lån och på alla lån måste som bekant ränta betalas. Med en liten säkerhet hos riksbanken kan bankerna skapa hur mycket lån de vill, ur tomma intet. Om de misslyckas i sin kreditbedömning så får de hjälp av riksbanken och i allvarliga fall av skattebetalarna.
Om lånet är på 100 så skapas 100 nya pengar in i systemet av banken. Men lånet måste betalas med, säg, 2% ränta, dvs 102 totalt. Varifrån kommer de extra två? Dessa måste skapas med nya lån någon annan stans. Därför måste det alltid finnas inflation, annars kommer en del av lånen att förfalla utan betalning, och riskera resultatet i banken.
Carstens vet att kryptovalutorna existerar utan att vara behöva lånas in i existens. Som rent-seeker-in-chief gillar han inte detta.
Skillnaden mellan, låt oss säga, euro och Bitcoin är mindre än vad man kan tro. Båda är en valuta som kan användas för att överföra värde. Skillnaden är främst att Bitcoin prissätts av marknaden, och euron prissätts av Mario Draghi. Mario har rätt att kontrollera eurons värde genom ensamrätt att trycka fler euros eller suga upp euros från marknaden. Folk som är tvingade att använda euron kan tycka vad de vill om hur han sköter det, det ändrar ingenting.
Om Bitcoin missköter sig som valuta, börjar ge ut fler enheter än vad som var tänkt, brister i säkerhet eller vad det nu kan vara, då kan användarna rösta bort Bitcoin och använda mer av något annat istället; Litecoin, Dash, Monero, osv, vilkas värde också bestäms av marknaden.
I och med kryptovalutorna finns det alltså inget vettigt skäl att Mario ska ha ensamrätt på att skapa valuta, och Carstens börjar inse att vi börjar inse det.
20180302: Han brinner! Jeff Berwick lägger ut texten i frågan:
https://d.tube/#!/v/x22report/pru1uf78
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar